Familjelivet; en feministisk utbrytarsaga eller de oprivilegierades ständiga väg mot lika utdelning av jordens resurser

Mamma, pappa, barn – en saga som känns lite lam
För den utgör inte allas vår livsram

Så många sätt att på annat vis utöva sin arvsrätt
Ett liv, en värld, en evig vandringsstafett

Vår funktion, vår plikt, vår tids levnadsmisär
En sol, en måne, en generell önskan om att vara folkkär

En familj, en sammanslutning, en bostadsrätt
På intet sätt behöver det vara ljud från en tam kvartett

Ett normativt skydd för oss som är åtråvärt
En funktion som genom tiderna oss närt

På livets ranka stig ha en livlina kär och lång
Vi ger upp viss frihet för att nå denna kvinnans enda framgång

Oavsett hur vi fruktar och känner
En dag kommer vi alla bli varse hur solen bränner

Bränner sina strålar fast på vår hud
Låter oss inte undkomma moderns eviga vårskrud

Vi dyker, vi svävar – över jord, över lycka och sorg
Ett sätt att få perspektiv på våra framlidna fäders trygga borg

Men nya tider lider
Ett nytt levnadssätt framskrider

Tidigare generationers bävan för att ur mängden sticka ut
Minoriteters tvingade rädsla för att råka visa upp tabut

Jag ställer mig tacksam till tidigare medmänskligas mod
Att slåss för alla människors lika värde, oavsett blod

Min främsta skuld går till kvinnorörelsens metodiska framfart
Trots ännu otillfredsställt resultat är vi många som fått en bättre start

Men än är vi inte i mål, än har vi inte uppnått delad förstaplats
Än är det många som slåss om lika utdelning av vår enda byggsats

Annonser

kommentarer?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s