Den gamla framtidsplanen…

Funderar över det här med att man inte kan börja jobba med uppgifter som man inte har någon erfarenhet av. Hur kan det fungera egentligen?
Generellt kan man väl säga att det inte gör det. Åtminstone inte för de som är i i det begynnande av sin karriär. Hur tusan får man det där första jobbet egentligen?

Det är egentligen väldigt enkelt: genom de relationer som du har och de öppningar du skapar dig. Enda anledningen till att jag fick mitt jobb var att jag hade jobbat för företaget på timmar med helt orelaterade uppgifter, blev inringd för lite skitgöra som inte hanns med och vips kom det en öppning för vilken jag hade en relevant utbildning.

Frågan är ju bara hur jag nu kommer vidare… Under vår sista termin pratade jag och mina kursare mycket om hur man behöver förhålla sig till sitt arbete, vad man kan förvänta sig och vilken lön som är skälig. Vi kom överrens om att det första riktiga arbetet kommer att sätta stämpeln för vilka distanser och områden som kommer att göra sig gällande under resten av yrkeslivet. Vi hade en generell hybris över hur lätt vi skulle få jobb, sedan utbildningsstart hade vi fått höra om hur eftertraktad vår spetskompetens var på arbetsmarknaden. Man kan kort säga att det inte var vårt största huvudbry. Och sist att Sveriges Kommunikatörers rekommendation på 23’ var mer än vi kunde föreställa oss, då verkade det vara tillräckligt med ”mer än CSN”. 

Låt mig utveckla, i dag tror jag – nej: vet jag – att vi hade fel. Varför skulle mitt första arbete som yrkesverksam (det som råkar vara PR-projektledare/assistent) avgöra vilka jobb jag kommer få i framtiden. Vi återkommer till den fundamentala uppfattningen om att ödet, slumpen och situationen bestämmer vad som sker härnäst. När man lämnar universitetet är det allt annat än det man ska tro, det är där man borde ha lärt sig att man själv påverkar sitt liv – det finns alltid vägar och alternativ. Om inte annat så varför inte läsa ytterligare efter ett par år och ta vara på den tiden att få kompletterande erfarenheter inom de områden man har lärt sig att man tycker om. Hur kan man föreställa sig att man ska veta vilka områden, inom vilken distans och vilka arbetsuppgifter som man uppskattar innan man alls har provat dem? Det är ju så korkat så att hälften kunde vara sant.

Och så det här med jobben. Det var två som fick jobb direkt, en som fick mycket goda rekommendationer och en som hade mycket bra kompletterande erfarenhet och kunskap. Resten satt på sina rum och skickade tålmodigt mail efter mail efter mail till presumtiva arbetsgivare. Sen då? Ja, när man inte har någon erfarenhet och inte känner någon på marknaden. Tillslut får man hitta andra vägar för att pressa in foten genom dörren, bland mina kursare var det främst genom projektanställningar som vi tog oss in. En chans och möjlighet att lära sig mer, utvecklas och få erfarenhet. Men för det inte sagt att man ska slava och känna en så stor tacksamhet att man glömmer bort att hålla sina egna ståndpunkter vidliv.

Lön, pengar, ekonomi och räkningar. Dessa ständigt påträngande och vansinnigt obehagliga ämnen som man måste ha koll på för att klara sig. Vi hade en fast övertygelse om att 16’ var en helt ok lön. Helt ok… Det var nu inte vad jag begärde och hade jag vetat vad jag vet i dag hade jag fläskat på rejält. Varför? För allt som faktiskt kan hända är att de inte nappar på löneanspråket och så förhandlar man fram och tillbaka tills båda parterna är nöjda. End of story.

Och nu kan man ju fråga sig om jag verkligen var så naiv, godtrogen och vansinnigt oförberedd på hur arbetslivet inom sektorn faktiskt såg ut att jag trodde allt det här. Det gjorde jag verkligen, och jag uppfattar det som ett vanligt problem på universiteten. Studenterna har svårt att relatera till systemet och kugghjulet som driver det, framför allt vilken del de själva har och hur de kan komma sig att de inte är uppmärksammade på hur ”verkligheten” ser ut. Erfarenheter som man kanske måste uppleva för att dra lärdom av, eller?

Annonser

kommentarer?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s